En beredningsgrupp har tillsatts för att utveckla finansieringsmodellen för välfärdsområdena
Finansministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att utveckla finansieringsmodellen för välfärdsområdena. Arbetsgruppens mandatperiod är 3.11.2023–31.12.2026.
Finansieringsmodellen för välfärdsområdena ska enligt regeringsprogrammet förbli oförändrad 2023–2025. Målet med att utveckla finansieringsmodellen är att trygga finansieringsbasen för social- och hälsovårdstjänsterna, förbättra modellens sporrande effekt och stödja att kostnaderna hålls nere. Ändringarna ska genomföras på ett sätt som är kontrollerat, förutsägbart och tryggar grundlagsenliga tjänster.
Arbetsgruppen har i uppgift att ta fram olika alternativa lösningar för att utveckla välfärdsområdenas finansiering och att bedöma de olika alternativens konsekvenser utifrån bakgrundsutredningar. Arbetsgruppen ska också utarbeta förslag till ändringar i systemet i form av en regeringsproposition.
Utvecklingen av finansieringsmodellen bereds stegvis
I den första fasen bereder arbetsgruppen de ändringar som rör den efterhandsjustering som fastställdes i regeringsprogrammet. Avsikten är att justeringen i efterhand på riksnivå ska sänkas stegvis genom att man till modellen fogar en så kallad självrisk för att öka finansieringsmodellens sporrande effekt. Därtill ska tilläggsfinansiering som beviljats enskilda välfärdsområden i fortsättningen inte beaktas i den efterhandsjustering som görs på riksnivå. Målet är att en regeringsproposition om detta ska lämnas till riksdagen våren 2024. Ändringarna ska tillämpas från och med efterhandsjusteringen av finansieringen för 2024 som görs 2026.
Finansieringsmodellen för välfärdsområdena baserar sig på social- och hälsovårdens behovsfaktorer, regionala omgivningsfaktorer, invånarantal och på räddningsväsendets andel. Arbetsgruppen bedömer utifrån forskningsrön finansieringsmodellens behovsfaktorer och övriga omgivningsfaktorer samt koefficienten för främjande av välfärd och hälsa. Sedan bereder arbetsgruppen ändringsförslag som gäller dessa kriterier eller andelar av dem. I samband med att finansieringsmodellen granskas utreds vilka lösningar som fungerar under en övergångsperiod. Målet är att regeringspropositionen ska lämnas till riksdagen i början av våren 2025 så att riksdagen hinner behandla propositionen före sin sommarpaus 2025 och ändringarna kan träda i kraft den 1 januari 2026.
Dessutom bereder arbetsgruppen åtgärder för att bromsa kostnadsökningen, som regeringen kan fatta beslut om. I beredningen utnyttjas information om välfärdsområdenas verksamhet och ekonomi från 2023 och 2024. De nödvändiga åtgärderna ska beredas under 2025 så att regeringen kan lämna en proposition om åtgärderna till riksdagen för behandling senast våren 2026 och ändringarna träder i kraft den 1 januari 2027.
Arbetsgruppen bereder också andra eventuella ändringar i anslutning till välfärdsområdenas finansiering med allmän täckning i enlighet med regeringsprogrammet.
Finansieringsmodellen utvecklas i dialog med välfärdsområdena
I beredningsgruppen ingår företrädare för finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, inrikesministeriet och Institutet för hälsa och välfärd. Beredningen sker i regelbunden dialog med välfärdsområdena och andra intressentgrupper.
Finanspolitiska ministerutskottet ansvarar för den politiska ledningen av utvecklingen av finansieringsmodellen för välfärdsområdena. Beredningen övervakas också av ministerarbetsgruppen för ett hållbart välfärdssamhälle.
Mer information:
Maija Niskala, specialmedarbetare, tfn 045 6389 468
Jenni Jaakkola, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 570
Eeva Mäenpää, regeringsråd, tfn 0295 530 266